Många, särskilt skolelever, undrar hur en vanlig dag ser ut för oss. Låt oss börja med att svara att det inte finns några ”vanliga” dagar i klostret. Man vaknar varje dag med spänning inför en ny och okänd dag.

Herrens nåd tar inte slut,
hans barmhärtighet upphör aldrig.
Varje morgon är den ny –
stor är din trofasthet.

Jeremias klagovisor 3:22-23

Livet i ett kloster får inte uppfattas som en tråkigt inrutad rutin som man tvingas att underkasta sig, utan snarare som ett hemligt och spännande ”rum” där Gud äntligen får plats att tala och verka. Just därför att allt går ut på att ge plats för Gud i livet är tystnaden så viktig, och det behövs en daglig ordning för att man överhuvudtaget skall kunna be tillsammans.

Men ordning är inte något tråkigt och tungt, utan något vackert som gör att människor kan leva tillsammans och skapa ett gemensamt liv! Ordet kosmos betyder ”vacker ordning”; hela skapelsen och hela universum är vackert ordnat av Gud. Och så bör också våra liv vara. Det är inte kaos, stress och splittring som gör livet rikt och lyckligt, utan kärleken. Det finns ett mönster i tillvaron, och varje människa måste finna sitt eget mönster och sin egen rytm. Men det är sant, i klostret har vi en väldigt speciell ordning som har att göra med att vårt liv är så inriktat på bönen.

Så här ser vårt dagsschema ut, ungefär:

Verkar det tjatigt med så mycket bön? För den som lärt känna den levande Guden är bönen själva livet. Det betyder att stå i kontakt med tillvarons djupaste källa och grund. Var inte rädd, ingen som inte blir lycklig i denna livsform kallas att leva på det här sättet. Gud är ingen sadist!! Det har aldrig varit meningen att alla människor skall leva på exakt samma sätt. Gud älskar variation och kallar människor till olika saker.

Vårt arbete kan vara allt från trädgårdsarbete, matlagning, räkenskaper, ta emot gäster i gästhemmet, själavårdssamtal, sångövningar och arbete med musik, biblioteksarbete, förbereda eller hålla föredrag och kurser, skriva böcker eller artiklar, organisera reträtter. Det är med andra ord varierande och skapande. Studier är en viktig del av vårt liv, och därför bör alltid praktiskt arbete varvas med någon form av intellektuellt arbete.

Avkoppling och rekreation har vi vissa kvällar, då vi samlas i vår kommunitetssal. Vi har dagstidningar och många tidskrifter, liksom internet, och följer med i vad som händer i världen.

En dag i veckan, måndagar, är vi helt i tystnad och ber de flesta böner enskilt. Detta är en vilo- och reträttdag vi behöver eftersom  vi har ett väl besökt gästhem och det blir mycket arbete på helgerna. Då finns också tid för längre promenader i naturen.

Unga skolelever brukar fråga om vi får åka hem till jul. Nej, just julen vill vi särskilt fira i klostret och låta andra människor som längtar efter att komma bort från stress, överflöd och slöseri dela vår bön och gemenskap.

Vi åker inte heller på vanlig semester, men varje syster behöver ett avbrott med tid för vila. Man kan besöka familjen en kortare tid, någon gång varje år.

Detta kan kanske uppfattas som strängt. Men i själva verket är det på samma sätt vad gäller alla seriösa val i livet. Satsar man på ett mål, väljer man också bort mycket annat. En idrottsman som vill vinna medalj måste offra mycket för att komma överst på prispallen. Även han har en mycket inrutad tillvaro, ja kanske ännu mycket mer strikt än i ett kloster i vissa bemärkelser. En balettdansös eller skådespelare måste göra enorma offer i sitt privatliv om han eller hon skall kunna göra karriär.  Och den som vill ha barn måste ge upp mycket av den egna friheten för barnens skull. Men älskar man sina barn, gör man det också av glädje, och det känns inte som ett offer. För vår del är målet att söka Gud, och då har vi valt ett sätt att leva som bäst hjälper oss att nå målet.

Frihet innebär inte att ha alla möjligheter öppna hela livet och aldrig välja bort något, utan att veta vad man vill och satsa på det.

Allt detta är viktigt att komma ihåg när man skall svara på frågan om hur livet i ett kloster ser ut. Det handlar inte först och främst om yttre regler utan om ett inre liv. För att förstå meningen med våra rutiner och bönestunder måste man därför se med hjärtat.

Det är vår bön att Han som vi lever för skall öppna ditt hjärta så att du förstår kraften och djupet och vidden av hans kärlek.